Konstiga fredagskvällar!
– Nu har det hänt igen! tänkte jag på fredagskvällen under en helt ofrivillig vistelse på hotell i Norrköping i stället för hemma i Lilla Edet. Det var dimma på Landvetter så flyget hade omdirigerats till östgötametropolen.
Den här gången väntade dock inget viktigt på mig under lördagen som tur var. Så det var helt i sin ordning att komma hem framåt lunch på lördagen. Annat var det en fredag under första året i Lilla Edet. Då, juni 1975, skulle äntligen vårt nya hus vara färdigt. Vi bodde tillfälligt etthundra meter därifrån, och flytten skulle gå med en lånad bil och bärhjälp av några vänner tidigt en lördag.
På fredagen hade jag varit i Tyskland och var under sena eftermiddagen på hemväg via Köpenhamn. Där skulle omstigning ske för den sista knappa timmen till Torslanda. Landvetter var då bara en dimmig byggplats. På Kastrup var det då lite för ofta. Den här gången hade något hänt som medförde att det inte var några mer avgångar den kvällen. Givetvis erbjöds hotell och plats på ett plan nästa förmiddag, men jag måste vara hemma på lördagsmorgonen för att sköta flyttningen! Min första reservlösning med hyrbil kollapsade. Alla bilar hade bokats av dem, som hade varit där tidigare på eftermiddagen.
Efter ett par turer till i transithallen uppenbarade sig den geniala lösningen. Nattåg till Göteborg från Malmö! Fort genom passkontrollen och taxi mot Köpenhamns Centrum. Efter turen med snabbåten till Malmö, hoppade jag in i en taxi.
– Centralstationen, sa jag och fick en konstig blick av föraren. Men han körde iväg med mig. Två minuter senare stannade han utanför Centralen och ville ha betalt. Det var inte lätt att vara europaresenär för en som inte visste något om Malmös geografi på den tiden.
Väl inne på perrongen såg jag det sista tåget mot Göteborg avlägsna sig! Portieren på närmaste hotell tittade misstänksamt på mej, mannen med enbart handbagage, och talade om att det inte fanns några rum. Nästa portier i Malmö City var snällare.
Första tåg på lördagen mot Göteborg gick strax efter sju. Halv sju ringde jag grannen och förklarade situationen och bad honom lämna lugnande besked till Karin. Efter tåg till Göteborg och buss mot Lilla Edet var jag hemma strax efter lunch.
Vännerna hade kämpat med våra möbler under förmiddagen med hjälp av en skottkärra och gått hem innan jag anlände. Jag hämtade den lilla lastbilen och fortsatte flyttningen tillsammans med Karin till sena kvällen. När vi gick där och bar berättade Karin att granntöserna i förskoleåldern redan hade hjälpt till. De hade inte haft tid att äta ens för de skulle hjälpa ”tanta Karina och flytta”.
Den här fredagen i Norrköping långt senare insåg jag att det hade varit bättre att också första gången acceptera SAS erbjudande med hotellrum och morgonflyg. Men vid det laget hade jag blivit en mera van europaresenär.